”Man handlar moraliskt och tänker etiskt” : En studie om hur etik och moral framställs i sex läroböcker för Religionskunskap 1

I detta examensarbete utreds hur sex olika läroböcker framställer och presenterar etik och moral. Studien syftar till att undersöka vad etik och moral är enligt de undersökta läroböckerna och till att se vilket utrymme etik och moral får i förhållande till världsreligionerna och andra livsåskådningar i materialet. För att granska utrymmesaspekterna används en kvantitativ analys, där en sammanställning av antalet sidor och vilken typ av etik som framskrivs fokuseras. I tillägg till detta används en kvalitativ analysmetod för att undersöka vad etik och moral egentligen är enligt läroböckerna samt hur etik och moral framställs och vad denna framställning gör med textens innehåll. Den kvalitativa analysmetoden utgår från en framställningstypologi som Niklas Ammert[1] har framtagit för att granska läroboksinnehåll och denna sätts i kontrast till den rådande etikdidaktiska forskningen och till ämnesplanen för Religionskunskap 1 för gymnasiet och genom detta undersöks också om en selektiv tradition framträder i materialet. Etik och moral får i de undersökta läroböckerna likvärdigt utrymme som världsreligionerna var för sig. Det totala utrymmet världsreligionerna upptar utgör nästan hälften av antalet sidor i varje lärobok, vilket inte rimmar med ämnesplanens lika stora fokus vid såväl etik och moral som vid världsreligionerna. Av den kvalitativa studien framkom att begreppen etik och moral inte används som synonymer, utan istället görs det en åtskillnad mellan vad etik innebär och vad moral innebär. Etik står i läroböckerna för det teoretiska medan moral får stå för handlingarna. I materialet visas också att det är den normativa etiken som behandlas, vilken får stå som representant för hela den filosofiska disciplin som etiken är. Särhållandet mellan etik och moral och världsreligionerna och andra livsåskådningar blir på samma sätt tydligt i analysen, vilket kan vittna om en selektiv traditon av religionskunskapsämnet, och bidrar till att den kunskap som erbjuds av böckerna blir normativ i den mån att det skett ett urval av det som ska förmedlas och att läsaren på så sätt endast får tillgång till viss information i ämnet. Samtidigt hakar vi i vår undersökning i de flesta forskares uppfattning om att etik och moral är en viktig grund för att förstå religiositet. Detta gör de flesta läroböckernas framställning problematisk då etik och moral inte sätts i relation till religionerna och livsåskådningarna, och om det väl görs blir resultatet normativt och statiskt. [1] Ammert, 2011